Biomekanik och vikten att förstå HUR vi rör oss.

Det är lätt att vi tänker på kroppen som en robot när det kommer till anatomi. En massa delar som är ihopsatta, precis som när man monterar ihop en byggsats. Vi tittar på varje individuell del och lär oss allt om den men ofta missar vi hur delarna fungerar tillsammans.

Det finns en dragningskraft i ordet biomekanik eller/och rörelselära för mig. När jag började yoga för länge sen handlade mina asanas alltid om slutresultat – bilden av hur en krigare såg ut.  Nu handlar det alltid om hur jag kommer in (och ur) i min asana. Hur jag rör mig  mot mig mål. Hur jag bygger från grunden och äger min version av positionen. När jag började yoga på det här sättet insåg jag ganska snart att alla krigare i salen såg olika ut beroende på vem som yogade.

Vad är då biomekanik?

Biomekanik handlar om att man sätter ett “mekaniskt perspektiv på kroppen” och i praktiken innebär det att vi analyserar hur olika vinklar, lutningar eller andra tekniska variationer påverkar hur mycket kraft som går i rörelsen.

Jag brukar säga: “kom upp med lätt överkropp”, när vi rör oss från en framåtfällning  (uttanasana) tillbaka upp till bergsposition (tadasana) för att motsatsen innebär att lägga vikt och belasta delar av kroppen (bl.a ländrygg) som då tar stryk när vi gör rörelsen.

Vad gör vi i själva verket när vi “kommer upp med lätt överkropp”?

Jo vi aktiverar andra muskler som hjälper och stöttar oss i rörelsen.

Så när jag instruerar sk “mountain roll ups” börjar vi aktiveringen i fötterna genom att böja på knäna, lyfta på tårna och pressa ner fötterna i marken. Då aktiveras benen och insidan av låren.  Koppla sedan på magen och tänk att du har en dragkedja som börjar under naveln. Samtidigt som du drar upp dragkedjan börjar du komma upp. Fortsätt hela tiden att arbeta med aktiva ben och behåll aktiviteten på framsidan av kroppen som stöttar upp ryggen när du kommer upp och veckar ut armarna mot taket.

En vanlig instruktion är rulla upp, kota för kota. När jag tittar runt i salen efter en sån instruktion ser jag oftast tunga överkroppar som långsamt rullar upp till tadasana. Tyvärr innebär det sättet att rulla upp en kraftig belastning på ländryggen där många av oss redan har problem.

Man börjar pratat mer och mer om att röra sig biomekaniskt i yogan (Yaiii!) I CSV yoga har man stort fokus på det. Allt handlar om det!

Men framför allt pratar man om biomekanik i andra sporter. Kortfattat kan man dela in biomekaniska faktorer i två olika typer: Dels de som vi själva kan påverka med vårt rörelsemönster,  till exempel kroppens lutning, vinkeln i armbågsleden, och i tex löpning: hur högt vi lyfter foten när vi springer eller längden på vårt steg och dels fysiska faktorer som vi till största del föds med – kroppslängd, kroppsbyggnad, bäckenets bredd och vikten (den kan vi givetvis påverka)

Så eftersom alla människor är olika och kroppens fysiska faktorer är olika, måste vi förstå rörelsen – det är biomekanik.

Ett annat ord för biomekanik är RÖRELSELÄRA. Förstår vi hur kroppen funkar när vi rör oss kan vi röra oss smartare och på så vis få ut mer av vår yoga och framför allt minimera skaderisken.

Namaste

/Karin