Ett öppet hjärta

I mitt blogginlägg den 13 november skrev jag om att leva med ett öppet hjärta.

Just nu skriver jag en serie blogginlägg med mina bästa tips till att leva med ett öppet hjärta. Mitt andra tips kommer här:

Andas genom

Martin Stenmarck har en sång där texten är ”Fortsätt bara andas – vi är större än det här”

Det var något när jag hörde den där sången först gången som gjorde att det helt plötsligt stod klart för mig att andetaget är ett mäktigt, starkt redskap som kan bära oss genom och förbi allt.

Jag har spenderat galet mycket tid att elda upp mig, oroa mig, rusa och fly undan. Nu har jag en annan approach och den fungerar. Jag tar fasta på andetaget.

Testa detta nästa gång en smärtsam situation uppstår i ditt liv.

Försök omfamna situationen istället för att fly eller dölja dina känslor. Ta ett andetag (eller ta så många du behöver) – sitt still i båten och andas igenom känslan. När vi låter den passera genom och förbi oss är upplevelsen ofta mindre smärtsam. När vi flyr från sorg blir känslan i själva verket större och kraftfullare.

Namaste
/Karin

Vill du läsa mina andra tips hittar du dem under kategorin Ett öppet hjärta.

I mitt blogginlägg den 13 november skrev jag om att leva med ett öppet hjärta.

Under mina nästkommande blogginlägg kommer jag skriva om mina bästa tips till att leva med ett öppet hjärta. Första tipset kommer här:

1) Skapa en relation med dig själv

Det flesta av oss spenderar det mesta av vår tid i sällskap med andra: Vänner, familj, respektive, kollegor och främlingar. Hur ofta är vi ensamma? Några av oss söker säkert ensamheten men många av oss reflekterar inte ens över att vi under dygnets timmar knappt är ensamma när vi går på toaletten.

Varför är det viktigt att vara ensam?

Jo när vi är ensamma är vi fria från influenser och påverkan från andra människor och vi kan utforska vad vi känner och vill utan att bli avbrutna. Vi kan låta tankarna föra oss på trampade stigar och tillåta oss att åka med för att se var vi hamnar.

Ibland har jag valt att vara runt människor för att jag inte velat delar med vad jag känner i min ensamhet. Jag har puttat undan alla sorters tankar och känslor genom att göra mig upptagen med andras draman, känslor och behov både för att jag velat hjälpa men kanske mest för att jag vill slippa undan mitt eget. Kanske är det så att vi väljer att vara runt människor för att vi är rädda för vad vi ska känna i ensamhet?

Jag har upptäckt att det är i ensamheten jag  bygger en relation med mig själv och att relationen är den är den viktigaste av alla.

Jag är en stor fan av att skriva dagbok och har upptäckt att det är det bästa sättet för mig att utveckla min realisation med mig själv. Ibland kladdar jag bara ner några random tankar, ett par ord. I bland blir det inköpslistor eller nya idéer till kurser och klasser. Jag censurerar mig inte.

Om du inte vet hur du ska börja har du här 10 frågor att ställa dig själv.

1. Vilka sidor har du som du inte trivs med?
2. Vad har du för beteende eller ursäkter som du använder återkommande för att hindra dig från att komma vidare?
3. Har du en historia av att ljuga för dig själv och i så fall om vad?
4. Hur förhåller du dig till det som händer dig?
5. Om livet är så kort, varför gör jag så många saker jag inte gillar och skjuter upp vad jag verkligen vill göra?
6. I vilken utsträckning kontrollerar jag mitt liv?
7. Tar jag mina egna beslut eller låter jag andra ta dem åt mig?
8. Är jag en snäll vän som jag skulle vilja ha?
9. Håller jag fast vid något jag borde ge upp?
10. Om inte nu, när?

Var så ärlig som du kan. Var inte rädd för svaren även om de skrämmer eller förvånar dig.
Kanske vill du fly och komma med bortförklaringar men istället för att göra det, tydliggör dem, försök återkomma till dem. Ju tydligare det blir för dig vad det är du gömmer dig för, eller sätter upp för hinder – desto enklare är det att plocka bort, förändra och göra utrymme för annat.

I mitt nästa blogginlägg kan du läsa fler tips om hur du kan leva med ett mer öppet hjärta och lära känna dig själv.

Namaste

/Karin

I yoga använder vi uttryck som “hjärtöppnare” eller “yoga för att öppna hjärtat”  men vad innebär det egentligen? 

På yogamattan, i vår asanapraktik innebär det att vi gör rörelser som ökar vår rörlighet i bröstryggen. Vår flexibilitet i bakåtböjningar, att vi stretchar baksidan på olika sätt, öppnar upp i skuldror och axlar. 

Men på ett annat plan handlar det om att vända blicken inåt och komma i kontakt med sitt inre.
Att hålla sinnet och hjärtat öppet både på yogamattan men också i livet utanför mattan. Att visa omsorg och förståelse för de människor vi möter, för att vi alla är olika, vi alla bär på olika bagage och vi kan aldrig se på utsidan hur en människa mår. Men det handlar också lika mycket om att visa öppenhet och omsorg inför dig själv. 

Många av oss har skapat en tillvaro där vi inte har tid att gå omkring och fundera så mycket på hur vi egentligen känner eller mår. Vi bokar schemat fullt så att vi inte har en sekund över till något annat. I allt brus runtomkring är det svårt att höra sina egna tankar.

Det brukar funka rätt bra – ett tag. Många av oss har förmågan att stänga av helt och distansera oss till våra känslor som en försvarsmekanism under förevändningen att “vi tar det sen”, när vi har mer tid. Men tiden kanske aldrig kommer?

Tiden kommer inte om du inte tar den.

För att våga ta den tid som krävs behövs MOD.

Det krävs ett enormt mod att våga ta ett steg tillbaka och fundera över varför vi känner som vi gör, varför vi reagerar som vi gör. Det krävs också självförtroende och tillit.

I mina nästa 5 blogg inlägg kan du läsa mina bästa tips för att leva med ett mer öppet hjärta!

Namaste

/Karin